en blogg

en blogg

tove leffler

------------

Oförskämt orättvist

den kärlekenPosted by tove Wed, April 21, 2010 16:27:46
I dag har jag fått två helt enastående bra besked. Ett superkul jobb damp ner och sedan fick jag reda på att Månadens Bok kommer ha Den Kärleken i sitt Juninummer - stort! Ojojojoj. Det betyder, om det inte framgick, att någon, som inte är mamma eller Ylva eller andra högst partiska typer, har läst manuset och inte tyckt att det var så uselt att boken borde brännas pronto.
I går hade vi dessutom en helt sanslös dag, där vi promenerade till Arco Naturale.Då promenerar man alltså först nerför Scala Fenicia, det är typ 300 meter. Sedan promenerar man upp till Capri Centro och sedan vidare till östra delen av ön. Ofattbart vackert, världens bästa Insalata Caprese (som kan ha haft med omgivningen och utsikten att göra) och sedan en helt otrolig väg utmed kusten tillbaka mot Capri Centro. På vägen stötte vi på grottor, skogar som liknade regnskog samt Villa Malaparte. Det är nu mitt alternativ till sommarhusinköp om Villa Fersenprojektet av någon anledning skulle haverera. Eller bli för dyrt (dock osäker på om detta lilla fascistpalats går på så mycket mindre än 70 miljoner. Verkar dessutom inte vara till salu, men det kan man ju lösa. "Allt har ett pris", som vi brukar säga i Kullavik). Sedan kom vi fram till Faraglioni-klipporna, där vi badade.Eller vissa av oss badade. Andra var så kallade fegisar/badkrukor. Men jag är ju ingetdera så... Bildbevis finns men det är inget jag tänker lägga upp här. Där drar jag gränsen. Vi promenerade vidare och kom fram till Capri där vi köpte "världens godaste glass" (citatet kommer från Ingrid). Hon tog sedan buss hem medan jag, Anders och Håkan gick upp till toppen, förbi lilla klostret Santa Maria a Cetrella och hem. Jag fick Håkan att bära min väska nästan hela vägen upp, men i stället för att hyllas för min slughet kallades jag Prinsessan på ärten! Ovärdigt.Bildtext: Anders (som badade), Ingrid och Håkan (som inte badade) spanar upp på den topp vi alldeles strax ska bestiga. Jag lite lättare packad än de andra.

När vi kom hem var jag, trots min lathet vad det gäller väskan, så trött att jag knappt kunde stå. Hade faktiskt, min you, sprungit på morgonen dessutom. Vi gick och åt pizza på ett fotbollsställe och såg Zlatan göra bort sig och dra skam över det svenska släktet. Bättre att gå hem och sova. Han borde stannat i Inter, det har jag alltid sagt (i den mån jag sagt något).
I dag sovmorgon, bra skrivande och två väldigt roliga besked dårå. Nu ska vi strax få höra Bertil hålla föredrag med det inbjudande namnet: Resor i Floras Rike. Jag tror och hoppas på bubbel dessutom.

Tillägg: Jag är ju domedagsprofet, så jag har redan börjat förbereda mig på "straffet" eller "katastrofen" som måste slå till nu när allt rullar på så osympatiskt bra.
Det skulle ju kunna vara att min vän som ska komma fastnar i askan. Men jag tycker mig kunna avläsa att han, på ett proffsigt sätt, nu kolla tåg-möjligheter. Kanske inte ens det alltså.

  • Comments(1)//blogg.toveleffler.com/#post159